Semester?

Det känns ju som att världen håller på att brinna upp, både bildligt och bokstavligt. Så att fundera på semester kan tyckas något….ja, banalt och skrattretande kanske. Men jag har sådan längtan efter min karga kroatiska ö och de lika karga stenarna i Hercegovina. I juni åker jag till Belgrad för att se Fontaines D.C, Belgrad som just precis varit plats för stora demonstrationer och protester (som jag stödjer helhjärtat för det folket vill ha är annat än den korrupta ordningen som råder idag). Jag ser hursomhelst fram emot att besöka Belgrad igen.
Att förlänga resan till sydvästra Balkan känns rimligt, inte minst med tanke på att tågresan till Belgrad kommer kräva minst tre, troligtvis fyra byten och ta ett par dygn i anspråk 🫠.

Sist jag reste tåg i Serbien, då på väg till Belgrad, var 1993 och vi åkte via Montenegro, på flykt från Bosnien-Hercegovina. Det starkaste minnet från den resan är den korta sträckan då tåget åker genom Bosnien, då i fullt krig, och vi beordrades att lägga oss på golvet. Det känns som ett helt annat liv. Jag hoppas och tror att sommarens tågresa kommer vara betydligt bekvämare och mindre tragisk.
Jag ser fram emot att åka Belgrad-Bar, en ca 500km lång linje som öppnade 1976 och kopplade ihop dåvarande huvudstaden Belgrad med den viktiga hamnporten Bar i Montenegro. Därifrån misstänker jag att vi får förlita oss på buss till Bosnien-Hercegovina och vidare mot Split och min favoritö Brač. Brač ligger 45 minuters båtresa från Split och är en karg ö med enligt mig perfekta väderförhållanden. Det är torrt och ofta lite blåsigt vilket gör värmen uthärdlig och behaglig. Och framförallt är ön inte lika populär som grannön Hvar, och därför inte heller lika exploaterad. Men åk inte dit! 😊